Historik sedan tidigt 1900-tal

Ahlströmska skolan

Initiativtagare till Nya Elementarskolan var filosofie doktor Anna Ahlström, som hösten 1902 grundade Ahlströmska skolan. Under Anna Ahlströms ledning växte skolan och omfattade efter några år alla klasser från förberedande till och med gymnasium.

I fastigheten på Artillerigatan 51 bodde Anna Ahlström och Ellen Terserus. 
Här förekom även skolundervisning.
I fastigheten på Artillerigatan 51 bodde Anna Ahlström och Ellen Terserus.
Här förekom även skolundervisning.

Drygt 20 år efter det att verksamheten börjat kunde skolan flytta från huset på Kommendörsgatan 29 / Artillergatan 51 till en nybyggd skola. Den nya skolbyggnaden på Kommendörsgatan med sin välkända, klassiska pelarförsedda fasad stod klar 1926.

Byggnadens markerade och dominanta läge påminde om de stora allmänna pojkläroverken Norra och Södra Latin, Norra och Östra Real.

Skolbyggnaden på Kommendörsgatan 31 invigdes höstterminen 1926 och var då nybyggd. Arkitekten Albin Stark var den som fullföljde ritningarna av byggnaden i kvarteret Brandvakten 7 på den så kallade "cirkustomten".
Skolbyggnaden på Kommendörsgatan 31 invigdes höstterminen 1926 och var då nybyggd. Arkitekten Albin Stark var den som fullföljde ritningarna av byggnaden i kvarteret Brandvakten 7 på den så kallade ”cirkustomten”.

Redan den stora byggnadens storlek med sin klassiska fasad vittnar om Anna Ahlströms ambitioner för skolan och dess elever, nämligen att stärka kvinnors rätt till utbildning och plats i samhället.

Här har Nya Elementarskolan för flickor verkat som privat skola fram till 1973 då skolan kommunaliserades. Vårterminen 1995 lades skolan ned men fastigheten övergick i Carlssons skolas ägo. Carlssons skola är en friskola som verkar på låg- och mellanstadiet.

Två bildade kvinnor & en skola

Boken "Två bildade kvinnor & en skola".
Boken ”Två bildade kvinnor & en skola”.

Nya Elementarskolans nästan 100-åriga historia finns dokumenterad i boken:
Två bildade kvinnor & en skola”.
Boken har företal av Stella Fare och Göran Söderström samt en prolog av Kerstin Stark. Den är utgiven 1999 på Stockholmia Förlag och kan beställas från stiftelsen.

Anna Ahlström

Anna Ahlström
Anna Ahlströms porträtt målades av
Karl Örbo efter ett fotografi.

År 1899 hade Anna Ahlström som första kvinna i Sverige disputerat på en avhandling på franska om Flaubert vilket kvalificerade henne för en filosofie doktorsgrad vid Uppsala universitet. Anna Ahlströms akademiska merit var däremot inte en garanti för tjänst som adjunkt eller lektor vid ett allmänt läroverk. Dessa tjänster enligt regeringsformen sågs som ”ämbeten” förbehållna män.

Vid sidan av sin skolledarroll var Anna Ahlström en förgrundsperson i kampen för kvinnans rätt till ämbete. Redan 1903 lämnade hon tillsammans med mer än nittio andra akademiska kvinnor en skrivelse till Kungl. Maj:t med förslag om att råda bot på de orättvisa villkor som gällde vid tillsättning av lärartjänster vid rikets allmänna läroverk. Först i samband med att kvinnor fått rösträtt (1921) blev akademiskt utbildade kvinnor likställda med män vid tillsättning av statliga tjänster inom skolvärlden.

Ellen Terserus

Ellen Terserus porträtt målades av Karl Örbo efter ett fotografi.
Ellen Terserus porträtt målades av Karl Örbo efter ett fotografi.

Anna Ahlströms livskamrat var ämnesläraren Ellen Terserus, även hon lingvist. Hennes bakgrund gjorde henne lämpad för uppgiften att delta i ledningen för ett läroverk. Sina akademiska studier i engelska och tyska hade hon främst bedrivit vid Cambridge University men sin examen L.L.A. (Lady Literate in Arts) erhöll hon av S:t Andrews i Skottland. Anna Ahlström anställde Ellen Terserus 1907. De kom att stå vid varandras sida såväl i arbetet som privat ända till 1943, det år båda avled.